Ulf Elfving och Nintendo

Radioprofilen Ulf Elfving (född 1942) är bland spelare uppvuxna på 80-talet starkt förknippad med Nintendo. Hans väg in till tv-spelens värld började när Bergsalas vd och grundare Owe Bergsten ringde upp honom för ett uppdrag. Bergsala är generalagent för Nintendo och runt 1988, strax efter introduktionen av NES eller Nintendo 8-bitar som konsolen kallades i folkmun, så fanns det ett behov att visa upp spelen. Förutom demostationer satte Bergsala igång med att spela in olika sekvenser från spelen till ett videoband som sedan skickas ut till butikerna. Men för att göra det mer intressant behövdes en speaker och lotten föll på Ulf Elfving.

– Jag spelade de första enkla spelen, sedan blev de för komplicerade. Min son började spela vid fem års ålder. Jag fick hem en del spel till honom, berättar Ulf Elfving.

Elfving är ett känt ansikte och har framförallt en känd röst. Den senare delen av 80-talet var han aktuell i Upp till tretton och Efter tre på Sveriges radio. Upp till tretton där barn ringde in för att tävla, skicka en hälsning i etern och eller önska en låt, låg rätt i målgruppen för Nintendo. Efter tre är ett samhällsprogram och som namnet antyder gick det efter klockan tre på dagen, d.v.s. 15:05 efter nyhetsprogrammet Dagens eko. För Efter tre belönades Elfving med Stora journalistpriset 1989. Innan Nintendo hade han även hunnit skriva i Aftonbladet samt varit programledare för Melodifestivalen och svensk TV-kommentator för Eurovisionsschlagerfestivalen.

Ulf Elfving är en älskvärd person som skiner snällhet. Även i samhällsprogram som Efter tre så använde han en ödmjuk intervjustil där hans företroendeingivande angrepp ledde till många avslöjande till skillnad från aggressiv skjutjärnsjournalistisk som får den utfrågade att bli defensiv. Med den mysiga rösten passade han perfekt till uppdraget att prata om NES-spel på videon som skickades ut till butikerna. Såväl barn som vuxna kände igen rösten och kunde identifiera sig med honom.

På videon berättade Elfving om hur spelen fungerade samt fällde putslustiga kommentarer som ”tjoff, väck med dig!” när Karl-Alfred knockade Brutus i Popeye. I Mario Bros tog han rollen som Mario och gav Luigi råd under spelets gång. Det är inte alltid lätt att se vad de små pixlarna ska föreställa vilket ledde till att Elfving benämnde krabborna som spindlar i Mario Bros. Vidare berättade han hur man bygger banor i Excite Bike. Användaren ingbat på Youtube har gjort en rejäl kulturgärning och lagt upp filmerna där Elfving kommenterade Ice Climber, Mario Bros, Pinball, Popeye, Tennis och Excite Bike. Kolla in dem nedan.

Owe Bergsten frågade Ulf Elfving senare om han vill skriva i klubbtidningen. Ulf tyckte det är en bra idé och blev hedersmedlem i Nintendoklubben även kallad medlem nummer ett.

– Eftersom jag sysslade med barn- och ungdomsprogram på radio var jag ett naturligt ansikte, säger Elfving.

Första spalten dök upp i nummer 6, januari 1989. I denna förkunnade han att sonen Kasper besegrar honom konstant och att barnen måste bli snällare mot sina föräldrar. Trots att han förlorar titt som tätt så konstaterade han att ”ibland det faktiskt vara riktigt kul ändå – fast man får stryk”.

Oftast är spalterna tämligen banala och lättsamma, men ibland även allvarligare som när han berättade att Kasper inte får leksaksvapen. Han gör dock undantag för Zappern och menar att det inte är jämförbart med att sikta på en person.

Att Elfving präglat uppväxten för en generation spelare är tydligt och gör sig påmind med jämna mellanrum som när Ludde Lundblad på Svampriket citerade en av Elfvings spalter där han kåserade över hur i sjutton Mario kunde äta flugsvamp och bli stark av det.

Den sista spalten publicerades i nummer 10, oktober, 1989. Elfving skrev om en maskerad med tema spelfigurer som Kalle (parafras på hans son Kasper?) skulle arrangera. Enligt utsago dök hans vänner upp som Pit från Kid Icarus, Karl-Alfred, Mario, Akilles från Trojan och Kung Hippo från Punch Out. Sistnämnda klagade på att han frös endast iförd boxhandskar och kortbyxor, man undrar ju om vederbördande hade samma kroppshydda som Kung Hippo…

– Jag möter fortfarande vuxna män och kvinnor som minns att jag var medlem nummer ett i Nintendoklubben. Det var mera på skoj och mer symboliskt, jag var inte alls aktiv i spelandet. Men det satte sina spår, många var djupt engagerade och sämre fritidssysslor kan man ju ha, konstaterar Elfving.

Strax därefter kom Nintendomagasinet under 1990 och en ny era påbörjades.

– Ulf Elfving var ganska bra och skrev länge. Men senare blev han för barnslig för vår målgrupp, säger Bergsten.

Ulf Elfving må ha försvunnit ur spelvärlden efter sina insatser kring Nintendo under andra halvan av 80-talet, men han är trots mer än 50 år på radion och pensionsålder fortsatt aktiv i media. På Sveriges radio kan man lyssna på honom i Efter sex och låtvalen i programmet dyker upp på en Spotify-lista efteråt. Har man inte musiköra och vurmar hellre för mat så skriver Elfving en matblogg på News55, en sajt som riktar sig mot seniorer. Vilket får mig att tänka på om det kommer speciella spelmedia i framtiden som skriver för en äldre målgrupp med seniora spelare. Vi får väl se…

En stor del av texten och intervjun med Ulf Elfving är hämtad ur min bok 8 bitar på 80-talet: Nintendos marsch in i de svenska hemmen som handlar om hur Bergsala tog Nintendo till Sverige och gjorde succé med NES.